Vi tog en taxi från stationen i Värnamo eftersom det inte fanns så mycket annat att välja på. Taxichaufförren lyssnade på predikan och lovsånger på radion och jag fick gömma mig i sjalen och andas djupt för att inte dö av skratt. Välkommen till Småland. 'Borta bra men hemma bäst' messade Kalle ironiskt när vi kraschat på våra rum. Så ringde älskade Sanna och vi pratade i två timmar och det kändes bra och skönt och viktigt med ett riktigt old friend call. Nu ska jag bara brottas med saknaden som sköljer över mig som en våg i samma ögonblick hon säger "Hej Stina..." Nehej. Imorgon är det bröstplastik som gäller. Godnatt Småland.